Som idag när en polisutredare ringer och frågar försynt om det är Piratbyrån han kommit till. Ja, det här är Piratbyrån.

Han går vidare med att berätta om en utredning där de fått in en dator fylld med filmer som misstänks vara piratkopierade och ber om råd för hur han ska gå vidare med utredningen. Vad rekommenderar Piratbyrån?

Piratbyrån delger gärna sin kompetens och förklarar att det inte på något sätt går att avgöra om filerna på datorn är hämtade via fildelningsnätverk eller om det är backup-kopior från köpta skivor. Polisen undrar vidare om Piratbyrån vet vilka "hos oss" som är bra på den här typen av utredningar. Tyvärr, det vet inte Piratbyrån, men försäkrar om att en dator med filmer på inte är något brottsligt i sig.

-Jaha, inte mycket att göra då?", säger polisen uppgivet.

-Tyvärr, inget att gå vidare med.

-Jaha, du ska ha tack ändå.

-Tack själv. Hej då!

Även antipirater samarbetar gärna med polisen. IFPI säger till idg.se angående det nerlagda Linköpings-fallet att de gärna ser ett system där den som står anklagad för ett fildelningsbrott inte får försvara sig i rätten, utan de ensamma få presenta bevismaterial för att sedan få ut adress och telefonuppgifter till en person och själva välja hur de vill straffa denne.

-Då skulle vi bara lyfta på luren, ringa till dem och säga ”Lägg av!” I 99 procent av fallen skulle det räcka, menar Lars Gustafsson på IFPI.

Att försvaret kallade in en IT-expert som vittne, något som inte skulle vara tillgängligt i IFPI:s tilltänkta system utan försvarare, gillar han inte:

-Han gjorde det väldigt svårt och komplicerat för tingsrätten.

Antipiraterna vill ta över en del av statsapparaten och för att kringå väsentliga delar av rättprocessen och poliser ringer spontant och ber dem göra utredningar. Solklart fall av myndighetifiering!