Hur fungerar IT-patent?

IT-patent i USA

För att se hur mjukvarupatent används i praktiken behöver vi bara slänga en blick över Atlanten. I USA har mjukvarupatent funnits ett tag, och det är ingen vacker syn. Det är i praktiken omöjligt att utveckla något större projekt utan att inkräkta på en lång rad av de 250 000 omfattande, triviala patent som är beviljade.

Alla inkräktar

Hur fungerar systemet då, om hundratusentals patent ignoreras av så gott som alla? Jo, genom att stora företag har så kallade "patentportföljer" - patentvärldens motsvarighet till frimärkssamlingar. Bland dessa mer eller mindre triviala patent väntas en potentiell rival inkräkta på åtminstone en handfull.

Anti-aggressionspakterna

Dock är ganska fruktlöst att stämma andra med stora patentportföljer, eftersom de då bara skulle stämma tillbaks (eftersom de själv förstås inkräktar på rivalens patent). Därför används de uteslutande för att "stämma upp" (till skillnad från att köpa upp) småföretag som varken har någon patentportfölj eller pengar nog att försvara sig (räkna med den nätta summan tio miljoner kronor och uppåt per rättegång).

Syftet är förstås inte att tjäna sina rättfärdiga pengar på sin "uppfinning" utan att bli av med potentiellt besvärlig konkurrens.

Låsta filformat

Ett annat användningsområde för mjukvarupatent är att ta patent på standarder och filformat. Exempelvis har Microsoft sökt patent på bitar av XML som används i de senaste filformaten för Office. Därmed har de full kontroll över vad du får göra med dina dokument, och program som öppnar filerna inkräktar på patentet. Därmed lever projekt som OpenOffice på Microsofts goda vilja (som vi ju sett många exempel på).

På tal om Microsoft så har de börjat inse att Linux och öppen källkod är deras största hot, varför de nu söker 10 patent om dan.